Jag fick det bekräftad att min stackars lilla vove har varit deprimerad för att det inte hade kommit någon snö och vintervädret har varit crazy. Och JA det är jag som har kommit fram till det själv.
Så fort det snöade på riktig blev hon en hel annan hund. Nu vill hon vara ute hela tiden och gå på långa promenader oavsett om det ljust eller mörkt. Hon är även piggare hemma och kommer fram med sina nya leksaker och vill leka. Men igår kväll när snön nästa är helt hade försvunnit ville hon inte gå lika långt och hade inget emot att vända hem.
Hon fick träffa Akiro både lördag och söndag denna vecka och de lekte jättefint. Det blev lite bråk men bara för att Akiro ville "sätta" på henne ;) då blev hon arg och sa ifrån. Undra hur det kommer gå om vi ska avla på henne. Kommer hon tillåta det? vi får se. Först ska hon gå upp i vikt.
Jag har börjat "tvinga" henne att äta och med tvinga menar jag att jag lägger inte mat i skål och säger varsågod som innan utan jag går till henne men en bit av maten i handen. Får upp henne och ser till att hon går till sin matskål, väl framme så äter hon utan problem. Dock hade jag leverpastej i häromdagen (något som hon älskade innan) men hon vägrade äta den. Så jag fick lägga lite fläskkött i för att lura i henne maten.
Hon var jätteduktig när det kom till att ha ben framme samtidigt som hon och Akiro är i samma rum. Innan kunde vi inte lägga fram ben när de hälsade på varandra då det blev bråk med en gång men i lördags råkade Suki hitta Akiros ben och tog den men då kom Akiro fram till henne och sa till henne (Inte genom bråk, utan bara skällde) då släppte hon den och Akrio tog den och sprang iväg. Men så fort han lämnade den i från sig ville Suki ta den och då sa Akriro till igen:)
Jag har börjat släppa henne en bit på morgonpromenaden men låter inte henne vara för långt ifrån mig. I lördags bad jag henne att stanna så jag gick i förväg för att se om det kommer någon o då var det en hund som kom med sin husse....så jag gick tillbaka för att ta Suki men då sprang hon ifrån mig och såg andra hunden. Då titta hon på mig och sprang mot dom, jag skrek STANNA och då stannade hon. Blev lite förvånad för jag trodde inte att hon skulle stanna men glad. Duktig tjeje :)
Kan du sluta fota det börjar bli tråkigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar